Göta kanal er en kanal fra den svenske sø Vänern til Østersøen via blandt andet søerne Vättern,
Boren og Roxen. Sammen med Göta älv og Trollhätte kanal skaber Göta kanal en 390 km lang vandvej
som gennemkrydser Sverige fra øst til vest.
Kanalen er 190,5 km lang, deraf er 87,3 km gravet kanal, og der der anlagt en lang række sluser
undervejs.
Indvielse af Göta kanal i Mem år 1832. Målning av K. Chr. Berger
En 300 år gammal drøm
Allerede i 1500-talet foreslog den berygtede biskop Brask i Linköping at en vandvej skulle
anlægges tværs over Sverige - fra Østkysten til Vestkysten. Planerne af en kanal gennem Sverige
skulle vise sig at blive støttet og afvist adskillige gange frem til begyndelsen af 1800-talet da
Baltzar von Platens kanalplaner blev virkelighed.
Baltzar von Platen
Baltzar von Platen, greve, sømilitær og statsråd, blev den som det lykkedes at gennemføre
kanalprojektet. 1806 fremlagde han sin afhandling om kanaler, som resulterade i opgaven at lave et
forslag til Göta kanal. Til sin hjælp tog han Europas dygtigste kanalbygger, skotten Thomas
Telford.
Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Kanalen sträcker
sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Av
sträckan är 87 km grävd kanal. De mindre sjöarna man passerar på vägen utgör 103 km av kanalens
längd.
Den 11. april 1810 udformede Karl XIII det privilegiebrev som gav Göta kanalselskab ret til at
bygge og drive kanalen, og tildele selskabet arbejdskraft, mark og skove for kanalens byggeri. I
maj 1810 togs de første spadestik med Motala. Arbejderne var snart i gang 15 forskellige steder på
kanalen.
Soldater og dagsværk
Göta kanal færdiggøres hovedsaglig af 58.000 inkaldte soldater fra 16 forskellige regimenter som
under længere og kortere tid arbejdede på kanalbyggeriet. Se nedenfor hvilke regimenter som deltog.
Under de 22 bygningsår udførtes i rundt tal 60.000 mand, iberegnet et pionerkompagni russiske
krigsfanger og en del private arbejdere, ca. 7 millioner effektive dagsværker à 12 timer.
Gravningen af kanalen udføres for største del med håndkraft, med pladebeslåede træ spader. Arbejdet
bestod hovedsaglig i at grave, springe og mure.
Baltzar von Platen indførte endda ny teknik i form af forskellige redskaber og tekniske
hjælpemidler fra England. Flere kyndige engelske arbejdsledere ansattes.
Motala Værksted
1822 anlagde Baltzar von Platen et mindre mekanisk værksted i Motala, hvilket senare skulle udvikle
sig til at blive "den svenske værkstedsindustris vugge".
Den højtidelige indvielse.
Den 26. september 1832 indviedes Göta kanalen i Mem under stor pomp og pragt i nærværelse af
Sveriges konge Karl XIV Johan med familie.
Baltzar von Platen oplevede ikke kroningen af sit livsværk. Knapt tre år tidligere, 1829, døde han.
Nyttetrafikken
Under hele 1800-tallet havde kanalen stor betydning som transportled, både for varer og passagerer.
Derimod fik kanalen ikke den langsigtede betydning von Platen havde håbet på. Jernbanen og frem for
alt lastbilstrafikken overtog efterhånden kanalens rolle. Transportvejen blev i stedet en af
Sveriges mest velbesøgte og kendte turistattraktioner.
Kanalhistoria i korthet:
Initiativtagere og ansvarlig: Baltzar von Platen
Byggår: 1810-1832.
Kostnad: Ni millioner rigsdaler, hvilket motsvarer cirka 12,3 milliarder kroner (SEK) i 1995 års
pengeværdi.
Personale: 58 000 inddelte soldater deltog i arbejdet og gjorde cirka syv millioner dagsværk. Et
dagsværk omfattede tolv timer. Den krævende udgravning udførtes hovedsaglig med håndkraft.
Den militære arbejdsstyrke kom fra følgende regimenter.
· Kongl. Första livgrenadjärregementet
· Kongl. Andra livgrenadjärregementet
· Kongl. Upplands regemente
· Kongl. Skaraborgs regemente
· Kongl. Södermanlands regemente
· Kongl. Kronobergs regemente
· Kongl. Jönköpings regemente
· Kongl. Dalregementet
· Kongl. Hälsinge regemente
· Kongl. Älvsborgs regemente
· Kongl. Västgötadals regemente
· Kongl. Bohusläns regemente
· Kongl. Västmanlands regemente
· Kongl. Kalmar regemente
· Kongl. Nerikes regemente
· Kongl. Värmlands regemente
Desuden deltog personale fra
· Östergötlands båtsmanskompani
· Västergötlands båtsmanskompani
En anfader till mig var båtsman vid Västergötlands båtsmanskompani.
Enligt marinens rulla är nr 81 Barfot inmönstrad i Karlskrona 24/9 1812; avmönstrad i Karlskrona
24/10 1812 för att enligt order avgå till Göta Kanal 26/10 1812. Enligt rullan är nr 81 vakant från
8/7 1813.
Vad hände med nr 81 Barfot? Anlände han till byggandet av Göta Kanal? Varför blev nr 81 vakant?
Avled han vid Göta Kanal? Fick nr 81 Barfot någon annan kommendering?
En kamrat till nr 81 Barfot var nr 78 Krok. Krok blev inmönstrad och avmönstrad i Karlskrona
tillsammans med Barfot och beordrad till Göta Kanal. Krok återvände till socknen, men jag vet inte
när, bara att det måste ha varit före december månad 1814.
Krok blev änkeman 9/4 1813 och gifte om sig 20/12 1814 med änkan till nr 81 Barfot.
Eftersom Barfot och Krok kom från samma socken, Bergum (O), måste man anta att Krok varit medveten
om att Barfots hustru var änka. Båda hade också små barn.
Vi är nog ganska många som har en knekt i släkten och som arbetat på Göta kanal, de var ju ca 60000
soldater, som blev kommenderade dit under projektets tid.
Det finns ett stort verk som beskriver kanalens historia och det heter: Göta Kanals Historia, av
Samuel E. Bring, 1930. Detta verk finns troligen som referenslitteratur (ej utlåningsbart) på
större bibliotek och univeristetsbiblioteken.
Men du skulle ju också kunna vända dig till Göta Kanalmuseum i Motala och fråga. Eftersom soldaten
var kommenderad kanske du skulle kunna finna uppgifter på Krigsarkivet och där i t.ex.
regementspärmarna där journaler över sjukskrivna soldater etc kan finnas.
Fra Christoffer Krook send via mail:
Det jag funderar på är ifall Krok är namnet Carl fick när han var båtsman eller ifall han fick det
av sin far möjligtvis. I en av församlingsböckerna från bergum där Carl och Lena Olsdotter står med
diverse barn så finns det även en "Enkan Anna Krok" född år 1750 som jag misstänker skulle kunna
vara modern till Carl? Hon bodde på källersgård och Kjällers är något som min farfar pratade om när
han levde. "Dom kom från kjällers" kunde han säga och ingen förstod någonsin vad han menade med
det. Ifall du kollar på Bergums församlingsbok för 1824 på sidan för bergums hed (är det sida 30
eller kanske sida 26? står i registret i alla fall) så ser du Anna Krok.